Att Motorsågsmassakerna skulle gå upp på de svenska biograferna hade man aldrig i sin vildaste fantasi kunnat föreställa sig under videovåldsdebattens glansdagar. Men 4 april är det dags för unika biovisningar över hela landet av världens mest berömda våldsfilm. Vi har pratat med SEO Olsson på Studio S Entertainment om Motorsågsmassakern.
Studio S utgåva av filmen är den finaste vi har och vi är många som bär den som en kär gammal relik från våra förfäders gravar. En totalrestaurerad och oklippt version släpptes i samband med 40-årsjubileet av filmen 2014 som Studio S Entertainment köpte in för den svenska marknaden. Regissören Tobe Hooper hyllade den som den absolut bästa versionen han hade sett. Och vi kan ju så klart inte säga emot skaparen av mästerverket själv.
Studio S minns hur det började
En som varit med sedan det begav sig back in the good old days är Studio S Entertainments starke man SEO Olsson. Han köpte in in rättigheterna redan under VHS-epoken då han jobbade som inköpare på filmbolaget Atlantic. Han minns hur de stora mediehusen kom springande till Atlantic-kontoret som uppjagade scream queens för kommentarer. Han släppte även senare filmen på både DVD och Blu-Ray. Och lagom till 40-årsjubileet 2014 på Monsters of Film i Stockholm släppte man alltså den totalrestaurerade utgåvan, som är en 4K-överföring som går tillbaka originalets 16 mm-rullar.
Motorsågsmassakern har hyllats av både Stanley Kubrick och Steven Spielberg samtidigt som den i vårt land betraktas som den mest hatade filmen. Nu är det 50 år sedan filmen spelades in och att den skulle firas med ett rejält gaspådrag i motorn och sågkedjorna med en rad unika biovisningar på Filmstadens salonger över hela landet är lite av en sensation. Det är många som sett den, men det är få av oss som kan skryta med att ha sett den på stor duk – för att citera SEO Olsson själv, som är mycket nöjd med att kunna bjuda biopubliken på lite klassiskt och pålitligt videovåld.
Hur kommer det sig att 50 år gamla Motorsågsmassakern nu går upp på de svenska biograferna?
– Studio S kör många klassiker på bio, ofta i samarbete med Filmstaden som varje tisdag visar en ”gammal goding” i de 16 största städerna. Vi vill inte att det bara är ”finkultur” som Cinema Paradiso som visas, så därför har vi även fått med kultfilmer som ”Sökarna” och banbrytande USA-action som ”Terminator 2” och ”Flykten från New York”. ”Motorsågsmassakern” är både kult och banbrytande, så den kändes viktig i sammanhanget. Jag var dock orolig över Filmstadens reaktion på mitt förslag. Den här titeln är fortfarande en het potatis i vårt land, 50 år senare. Men Filmstaden tyckte att det var en toppenidé! Inga problem alls!
Varför blev Motorsågsmassakern den stora symbolen för videovåld i Sverige under videovåldsdebatten, det fanns ju andra blodigare och våldsammare filmer på den tiden?
– Definitivt den hårresande titeln! Det är svårt att få ihop en slaskigare och mer morbid titel än att kombinera MOTORSÅG med MASSAKER! Av de filmer som visades i Studio S-programmet i SVT i december 1980, som ju var katalysatorn för hela videovåldsdebatten, fanns måhända mer våldsamma alster, men inte ens Verktygsmördaren har en lika uppseendeväckande titel. Man ska ju komma ihåg att de som under denna tid var de som skrek mest högljutt efter förbud sällan eller aldrig hade sett filmerna. Därför angrep de filmerna utifrån dess titel, säger SEO Olsson och fortsätter:
– Men… även om förbudsivrarna hade sett filmerna, vilket man ju kan tycka är ett grundkrav i en debatt, så hade de inte kunnat se skillnad på bra och dåligt. Av allt detta ”Videovåld” har Motorsågsmassakern överlevt i 50 år därför att den är så bra och tack vare suveränt skådespeleri och ett ”dokumentärt” sätt att filma fortfarande skrämmer. De flesta andra filmer från denna tid är bara ihågkomna av de stora skräckfansen, inte av gemene man.
Vad har du för personliga minnen från då du såg filmen första gången?
– Som så många andra i min generation, som var runt 15 år under ”Videovåldets” era, så kom jag och kompisarna över en svartkopia som kopierats och kopierats flera gånger som så att kvaliteten var svajig och färgen ibland slog över till svartvit. Detta gjorde att filmen blev ännu mer ”dokumentär” och därmed ännu verkligare. Vi sket på oss förstås!
Jørgensen – en viktig röst i censurmotståndet
Vid 40-årsjubileet av filmen så nämnde SEO Olsson i ett samtal med forne censurchefen Gunnel Arrbäck att Knud ”drängen i Fäbodjäntan” Jørgensen var en av dem som gick i bräschen för det svenska filmcensurmotståndet under 80-talet. Stämningen var mycket uppjagad och infekterad på den tiden och Jørgensen gjorde en del sensationella och spektakulära utspel som skulle få stora efterverkningar visade det sig. Tack vare sina unika expertkunskaper lyckades han både vigla upp och lugna ned folkmassorna och till slut leda dem mot det berömda ljuset i slutet av tunneln.
Hur viktig var Jørgensen och andra censurmotståndares röster för det förändrade samhällsklimatet kring filmcensuren?
– Vad man än känner avsky mot – miljöförstöring, mörka högerkrafter, kriget i Ukraina, filmcensur eller vilka otyg det än må vara – så tror jag på att man måste slå sig samman för att göra sig ordentligt hörd. Motståndet mot filmcensur skedde inte på gator och torg, men vi som gjorde uppror mot filmcensur lyckades få rejält med utrymme inom media. Det skrevs spaltmil. Själv skrev jag då för tidningen Scandinavian Film & Video, som verkligen utmärkte sig inom debatten. Och givetvis var det av oerhörd vikt att ha kända debattörer som Jan Guillou och före detta folkpartiledaren Per Ahlmark på sin sida.
– Knud Jørgensen, som många känner som ”Drängen i Fäbodjäntan”, hade förstås inte samma stora kändisvärde som nämnda herrar, men hans bakgrund visade att vi alla kunde göra något i debatten. ”Kan Knud, som är P-skådis, så kan väl jag!”, tyckte folk, vare sig de var bergsprängare, lapplisor eller lantmätare. Alla behövdes i kampen! Och man ska ju också komma ihåg att Knud var väldigt duktig på teckenspråk, så hans inflytande på stumma och döva censurhatare var av stor vikt. Bara en sån sak!
Mer om Motorsågsmassakern och videovåldsdebatten
Motorsågsmassakern firade 40 år på Monsters of Film (2014-10-12)
Intervjuer med flera av dem som var med i Studio S-debatten 1980;
Studio S och videovåldet (2010-11-02)
Mer om Jørgensen
Jörgensen äventyr och förehavanden i och útanför Joe Sarnos filmer
Jørgensen och Led Zeppelin
Knud Jørgensen var uppenbarligen den ena halvan av det kopulerade paret när Led Zeppelin tog emot sina guldskivor på porrklubben Chat Noir i Stockholm 1973. Helt otroligt. Vi hade ingen aning om detta fram tills den 6 mars 2023. Han smög verkligen under radarn den killen samtidigt som han slog världen med häpnad.
Jörgensen och Led Zeppelin (2023-03-06)
