0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Titel: 2x Jean Rollin: Rape of the Vampire och Fascination
Utgivningsår: 2009
Regissör: Jean Rollin
Skådespelare: Franca Mai, Brigitte Lahaie, Solange Pradel, Bernard Letrou m fl
Distributionsbolag: Njutafilms
Rape of the Vampire (1968) 
Helena Bjuresäter-Sjöholm
Oh la la et lou lou – Pardon my French. Håller mig till svenskan så länge, även om det känns stelt i jämförelse…
Jean Rollin har gjort en hel uppsjö av erotiska vampyrskräckisar. Rape of the Vampire (Le viol du vampire, 1968), och Fascination (1979), är två av dem. Rollin har sagt att han hade en underbar barndom, och i de här två filmerna känns det som om romantiken på något vis vinner i längden. Nåja, huvuden rullar, men ändå med en viss lätthet. Känns inte alls som om det ligger ett barndomstrauma i botten.
Rape of the Vampire är förvisso skapad under revoltens år, och visst finns inslag av både våldsamheter och sadism. Men det gäller i så fall för många franska filmer under den här perioden, mer eller mindre präglade av den franska nya vågen. Men jag faller för ”ytan” i den här filmen. Lekfullt, charmigt, och vamps i paljettstass i uråldriga miljöer – très chique. Påminner lite i stilen om I fjol i Marienbad av Resnais från -61. Inte lika halsbrytande kast mellan tid och rum, mellan dröm och verklighet, men likheterna finns. Några psykologer ska ta sig an fyra vampyrsystrar. Vetenskapen och förnuftet ska hämta hem de vackra vampyrerna till verkligheten (och nutiden). Bönder mot stadsbor, det vackra vs det fula, kamp mellan tro och vetenskap, och det hela är fantastiskt. Quatre masques.
Fascination (1979)
Fascination börjar med en scen där fala damer från förra seklets överklass står och dricker tjurblod ur vinglas i ett slakteri. De är aningen blodfattiga… Den här scenen är som klippt ur Bergmans Viskningar och rop från 1973 och har en nerv av Franjus Le sang des bêtes (Djurens blod, 1949). Allt är makabert och det känns en smula olustigt. Men efter den här scenen tar filmen en helt annan riktning, känner faktiskt lite motstånd när den går över i en lättare approach. Men med f.d. porraktrisen Birgitte Lahaie i en av rollerna går det inte att köra för påklätt hela vägen. En tjuv sticker ifrån sina kumpaner och tar skydd hos två vackra kvinnor. Snart ska husfrun komma hem och han bjuds att stanna kvar på en fest som enligt kvinnorna saknar motstycke till något annat han varit med om tidigare. Frågan är om det är hans övermod eller kvinnornas list som fångar honom i fördärvet? Trois masques.
