window.dataLayer = window.dataLayer || []; function gtag(){dataLayer.push(arguments);} gtag('js', new Date()); gtag('config', 'UA-27772867-1');

Rysarnytt

Kvalitetssajt om skräckfilm

Mirrors

Publicerad av admin 1 feb 2011: 21:01

0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Mirrors
Utgivningsår: 2008
Regissör: Alexandre Aja
Skådespelare: Kiefer Sutherland, Paula Patton m fl

Stefan Särnefält (2008)
Spegel, spegel på väggen där, säg mig vem fulast i skräckvärlden är. Den blodtörstiga fransosen Alexandre Aja är tillbaka med en ny skräckfilm. Aja gick på knock med sin nervförstörande slasher High Tension (Switchblade Romance) häromåret och följde upp med en fullblodsremake av Wes Cravens The Hills have Eyes. Här tar han dessvärre ett litet steg tillbaka.

Fd polisen Ben Carson (Kiefer Sutherland) lever på deken efter att ha blivit kickad från jobbet och lämnad av familjen. Han lyckas dock få jobb som nattvakt på ett varuhus som slagit igen efter en våldsam brand. På sitt premiärskift upptäcker han att alla speglar i huset är oförstörda och han hör mystiska ljud från speglarna. Senare upptäcker han att föregångaren på posten kolat vippen under ett arbetspass. Han börjar nu misstänka att något ont bor inne i speglarna. Och som vill åt honom.

Mirrors är en remake av koreanska Inte the Mirror. Spegelvärlden bjuder ju som bekant på en del mytiskt och symboliskt stoff. Skräck och speglar är som gjorda för varandra. Men potentialen sjabblas tyvärr bort lite på vägen. Ett av problemen är Sutherland. Han gör del bra scener men också en del dåliga. Några rejäla överspel och på det några typiska Jack Bauer-prylar tjorvar till det för trovärdigheten. Det är ett jävla väsande på killen. Får döpa om honom till Sir Vääääääääs. Varuhuset visar sig hur som helst vara byggt på ett mentalsjukhus med en mörk historia. Mentalsjukhus och indiankyrkogårdar brukar dyka upp som gubbar på nudistbad i skräckrullarna. Upplägget känns lite obearbetat och ibland blir det till och med lite fånigt. Ungefär som att promenera runt i Gröna Lunds Skrattkammaren.

Men nu skärper vi till oss. Det finns också en del effektiva skräckscener. Till exempel badkarsscenen. Uttrycket tappa hakan får definitivt en ny betydelse. De kolsvarta och sotiga miljöerna i varuhuset är stämningsfulla och kusliga. Sutherlands nattpromenader med ficklampan ger sköna skräckvibbar. Och några hoppa-till-scener sätter en på plats i soffan. Ska man ändå bara ägna sig åt klämma finnar i badrumsspegeln hela söndagen kan man lika gärna se Mirrors. Bland annat på grund av dessa punkter:

• De sotsvarta och spöklika varuhusmiljöerna
• Dubbelhakan i badkaret
• Den överraskande slutscenen

Kommentarsfunktionen är stängd.

Lämna en kommentar: