Rysarnytt

Kvalitetssajt om skräckfilm

Clown

Publicerad av Rysarnytt 13 mar 2015: 11:20

0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Clown  hockeymaskhockeymaskhockeymask
Produktionsår: 2014
Regissör: Jon Watts
Manus: Christopher D. Ford, Jon Watts
Medverkande: Andy Powers, Peter Stormare, Laura Allen, Eli Roth m fl
Distribution: Studiocanal

clown film 2015

När jag var liten var jag alltid livrädd för att följa med min mor hem till en av hennes bästa väninnor. Ända upp i de tidiga tonåren blev jag spak och darrig på rösten när väninnan och ett eventuellt besök hos henne kom på tal. Detta trots att väninnans dotter blev mer och mer intressant för mig för varje år som gick. Varför denna rädsla då? Därför att kvinnan hade en stor tavla i sitt sovrum med en om möjligt ännu större smilande clownjävel på. Genom rökmolnen från min mors och väninnans kedjerökande såg jag tavlan tydligt från min soffplats i förortslägehetens vardagsrum, och clownen såg mig.

Mina känslor gentemot clowner har inte förändrats mycket under de gångna 25-30 åren. Mitt blod fryser inte direkt till is vid blotta åsynen av de vitmålade gycklarna med de röda näshelvetena men jag kan erkänna att jag helst inte har någonting med dom att göra. Jag drömmer inte mardrömmar om clowner om nätterna, men jag skulle aldrig någonsin låta mina barn ha en clownfigur i leksakslådan. På den nivån är det.

“Are you building a fun house?”

Filmen Clown (2014) är ett undantag får man säga. Jag gillar den skarpt. Det har absolut inget med Peter Stormare att göra, han tillför tyvärr inget speciellt i sin biroll, förutom måhända en liten skandinavisk touch. Jag gillar tempot och humorn, åtminstone under filmens första halva. Delar man upp filmen i två delar så är den första delen långsam och annorlunda komisk och den andra delen är mer standardiserad slasherhorror som vi är vana vid. I och för sig utspelas den ibland på i lite roliga miljöer, till exempel i ett lekland. Jag föredrar den första halvan av filmen, den är faktiskt helt mästerlig. I det stora hela är Clown hela tiden smårolig och modern och samtidigt retroflirtande. Filmen kategoriseras som drama/horror och det bör understrykas – den långsamt dramatiska första halvan är speciell och den gör Clown verkligt sevärd.

“Sweetie, did you dye and perm your hair?”

Clown innehåller ett helt gäng minnesvärda scener varav många för tankarna till andra filmer där huvudkaraktären är ett freak, blir hånad och omedvetet skrämmer barn. Ett klassiskt tema och mycket väl fungerande. Bakgrundsstoryn som berättas en bit in i filmen är inte speciellt intressant men huvudpersonen gör ett bra jobb och ska ha cred för det. Man kan tänka sig att denna skådis som spelar clownen hade väldigt roligt under inspelningen. Clown blir skapligt blodig och rå mot slutet och jag känner att man kunde skippat några av de mest magstarka scenerna där barn är inblandade. Filmen hade fungerat bättre utan dessa scener. Första halvan av Clown var superb, andra halvan pressar ner betyget till en slät trea.

It’s not a costume, it’s skin and hair…of a demon!”

– Mikael Jonsson

Kommentarsfunktionen är stängd.

Lämna en kommentar: