Rysarnytt

Kvalitetssajt om skräckfilm

Baskin

Publicerad av Rysarnytt 18 apr 2016: 19:08

0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Baskin hockeymaskhockeymaskhockeymask
Utgivningsår: 2016
Regissör: Can Evrenol
Manus: Can Evrenol  m fl
Medverkande: Mehmet Cerrahoglu, Gorkem Kasal, Ergun Kuyucu m fl
Distribution: Njutafilms

baskin turkisk skräckfilm

På filmomslaget kan man läsa ett citat från en utländsk filmsajt som skriver att Baskin vänder ett nytt blad i den turkiska skräckhistorien. Vet inte riktigt om man syftar på den turkiska skräckfilmen, de turkiska fängelserna, president Erdogan, det armeniska folkmordet eller nåt annat skrämmande från den osmanska eran. Tror knappast man snappat upp Mehmet Kaplans uttalanden och grodor (vimlar f.ö. av läbbiga bruna grodor i filmen som ett ont omen) eller hans middagar med de islamistiska vännerna. Men det är ju en viss skillnad på skräckhistorien och skräckfilmshistorien om man ska vara lite petig. Kan på rak arm inte komma på någon turkisk skräckfilm i skrivande stund. Midnight Express går väl tyvärr bort, även om den skrämde skiten ur mig som tonåring.

Baskin är baserad på en kortfilm av regissören och det är hans långfilmsdebut. Skrev faktiskt lite om den för ett par år sedan. Ingen dålig debut alls om än inte något mästerverk (mästerverksdebuter då talar vi Argentos Ljudet från kristallfågeln). Vi följer ett gäng korrumperade snusksnutar som sitter på en vägkrog och drar igenom bisarra djursexhistorier. Några av dem är riktiga scumbags och inga man skulle vilja be om hjälp i en nödsituation om man säger så. De tvingas dock iväg på ett uppdrag i en gammal nedlagd och bortglömd polisstation från den osmanska tiden. Nere i källaren visar sig husera en skrämmande kult med en helvetisk tortyrkammare av skrikande och demolerade vildar som kravlar runt i en labyrint av smuts och lera. Som hämtat ur Hellraiser mixat med någon Vietnamrulle. Kulten leds av en liten skrämmande figur som kallas Fadern som plågar snutarna till vansinne (han ser jävligt speciell ut och ska tydligen lida av en hudsjukdom och trots att han inte har någon skådespelarerfarenhet gör han ett riktigt bra jobb).

Att som fastfjättrad snut börja vråla om att man är Lagen funkar inte riktigt i Faderns rike. Den som kan sin Freud hänger nog med i symboliken här. Snutarnas historia har till slut hunnit i kapp dem och de har hamnat i sitt eget helvete skulle man kunna säga. Frågan är om de redan är döda. Känns lite öppet. En av dem bär på ett sexuellt barndomstrauma som har kopplingar till händelserna de befinner sig i och de sexuellt undertryckta känslorna fungerar lite som en röd tråd genom hela filmen.

Baskin är filmad som en mardröm med återkommande kronologiska hopp med en del snygga kameraåkningar som imponerade. Gillade till exempel när kameran tjusigt vände på perspektivet och filmade polisbilen upp och ned på sin väg mot undergången. Tyvärr känns ambitionerna lite för stora för filmens kostym och det är inte heller helt lätt att hänga med i tidskastarsvängarna. Utdelningen i helveteskammaren är också ganska klen om jag ska vara helt ärlig även om det är en del makabra scener. Men de berörde de mig inte särskilt mycket.

En lite kul grej var annars att man under en tortyrscen körde en egen variant på temat från Cannibal Holocaust, vilket förstärkte tanken på vildarna som representanter för den undertryckta och primitiva sidan som slår tillbaka och någon slags naturens hämnd. Baskin är inte alls ointressant och jag tror helt klart att Can Evrenol är en kille att räkna med i framtiden.

-Stefan Särnefält

Kommentarsfunktionen är stängd.

Lämna en kommentar: