0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Alien vs Predator: Requiem
Utgivningsår: 2007
Regissör: Colin och Greg Strause
Skådespelare: Steven Pasquale, Reiko Aylesworth m fl

Stefan Särnefält (2007)
Sist rök alien och predator ihop i Antarktis och gjorde mos av ett gäng arkeologer. I uppföljaren tar en alien-predatorhybrid över det lämnande
predatorskeppet som kraschlandar i en amerikansk småstad. Skeppet sänder ut hjälpsignaler till en annan predator som nu kommer till undsättning. Ett storkrig mellan aliens och predatorn bryter ut. Givetvis kommer stadsborna i kläm och börjar ryka till höger och vänster.

Mycket explosioner och blod utlovas. Men en massa dreglande aliens och predator som slafsar och slåss så tentaklerna flyger gör mig inte på det minsta stridshumör. Trist var ordet. Som förra gången. Fast tristare ändå. Stadsborna kommer man aldrig in på livet. De fungerar mer som rekvisita för rymdmonstrens blodiga uppvisningar. Lika bra det eftersom de var så ointressanta att man inte brydde sig om var de tog vägen. Det enda man la på minnet var namnet på Steven Pasquales karaktär, Dallas, eftersom kaptenen i första Alienfilmen hette likadant. Rädd blir man aldrig heller. Bara uttråkad. Monstren är det iofs inget fel på. Men de verkar aldrig kunna få till det i samma film. Då behövs det tydligen en Ridley Scott eller en James Cameron. Bäst om monstren hålls isär alltså.

Filmen är gjord av bröderna Strause. Man misstänker att de lattjat runt en del i alien/predator-dräkter under uppväxten. För roligare än så blir det aldrig. Det var faktiskt ett tag sen jag såg en så spänningslös film. Spelet var klart mycket roligare. Spela det i stället – om ni inte gjort det. Kusligaste scen: När Alienhybriden spanar runt på BB och letar offer. Knäppaste scen: När predatorn jagar skolungdomar i skolans simbassäng.