Gory-Glory Magazine – ett nytt filmfanzine på svenska
Stefan Särnefält [081125]
Ett nytt filmfanzine har sett dagens mörker: Gory-Glory Magazine – ett fanzine i pappersformat för filmgenrer som sällan får några rubriker på de stora drakarnas kultur- och nöjessidor. Det är vi inte direkt bortskämda med på dom här breddgraderna. Sådana initiativ är lika efterlängtade som årets första starkvinsglögg. Sedan känns det ju extra roligt med ett fanzine som borrar i samma hjärnhalvor som Rysarnytt så klart.
Förutom en kort ledare så bjussas läsaren inledningsvis på en böljande badbild av den italienska 80-tals aktrisen Sabrina Siani. Har ingen djupare relation till henne måste jag erkänna. Men en rykande het mugg glögg, några nygräddade pepparkakor med extra mycket glasyr på och en svenskguidad vinterfylla i förorten (förslagsvis Blackeberg) är hon nog värd. Sedan får vi ett reportage från en filmträff i Sala, en rad recensioner av det kortare slaget, tre fråga-svar-intervjuer och ett reportage från Tattoo-Expo i Malmö. Totalt 35 sidor allt som allt.
Det här är som sagt första numret och då brukar ju inte alla bitar ha fallit på plats riktigt. Det finns en del svagheter i dispositionen och layouten. Men även i de redaktionella delarna. Det går inte komma ifrån att man får lite av skoltidningskänsla när man bläddrar i Gory-Glory. Men det är samtidigt fanzinets charm. Omslaget är annars coolt. Recensionerna vill jag helst ha längre bak i tidningen och dessa kunde också vara lite längre och fylligare. En mix av kortare och längre recensioner brukar funka fint i pappersformatet. På webben går ju som bekant allt lite snabbare. Man är mer otålig och orkar inte skrolla ända ner till Kina för att komma till slutklämmen.
Men åter till Gory-Glory. Reportagen var skojiga att läsa, framför allt filmträffen i Sala som gärna hade fått ta större utrymme. Men intervjuerna är bäst, även om jag personligen ibland kan tycka att långa fråga-svar-intervjuer blir en smula uttröttande. Men är man ett fullblodsfan av intervjuoffren skiter man ju kanske i sånt. Man vill helt enkelt läsa svaren i deras renaste, ädlaste och mest upphöjda former. Frågorna är också överlag genomtänkta och bra. Ett stort plus för dom. Även om målgruppen säkert har stenkoll på herrarna Jean Rollin (Rape of the Vampire), Marc Caro (Delikatessen) och Peter Borg (Scorched Heat) så tycker jag man kan kräva en lite kortare presentation eller introduktion av gubbsen innan man avfyrar hela frågearsenalen. Ingresser är inga petitesser. Det blir roligare att läsa då. Sedan kan man också tycka att redaktörerna borde ha orkat översätta intervjuerna till svenska. Intervjuerna är för övrigt gjorda i samband med Fantastisk filmfestival i Lund och lite festivalyra därifrån hade uppskattats som grädde på mostern.
Men i det stora hela är Gory-Glory Magazine ett välkommet inslag i den svenska fanzinefloran. Tidningen är tänkt att utkomma med ett par nummer per år och man har därför god tid på sig att hitta sin form till nästa nummer. Hyr gärna in en tatuerad korrläsare med vinkelslip och layoutambitioner som kan slipa bort lite av kantigheterna om ni får några kulor över. Minns själv Rysarnytts första nummer: Mycket skräck och liten verkstad. Tja, det är väl ungefär detsamma som idag skulle jag tro. Lite mer naket kanske. Nästa nummer blir säkert alla tiders. Lycka till med magasinet, grabbar! Ska banne mig också börja ta betalt för allt slit så jag slipper sitta luspank i slutet av månaden. Jonas har ju blivit stenhård affärsman som förhandlar med motorsåg numera och hur såna tänker vet vi. 🙂