Rysarnytt träffade Kaurismäki – var ett 1:a aprilskämt
[Uppdaterad 100405] Att Rysarnytt var i Helsingfors på ett seminarium arrangerat av krigsveteraner och samtidigt råkade vinna en bastubyggartävling där mästerregissören Aki Kaurismäki satt i juryn kunde givetvis bara ske 1:a april (från nyhetsbrevet). Men kanske ändå inte eftersom några faktiskt, trots att bilden var ett ganska uppenbart montage, blev dragna vid näsan. Men det är kanske är sådana stories folk förväntar sig från Rysarnytt. Hade nog kunnat skruvat upp historien några varv till. Så här lät det i alla fall:
Ibland överträffar verkligheten haikudikten. Och bortom dessa små buljongtärningar till treradingar kan svensk folkhemsskräck korsa finsk nationalromantik. Rysarnytt fick via en kompis gamla polisradio av en slump kontakt med avlägsna släktingar i Finland och lyckades samtidigt få en specialinbjudan till ett evenemang i Helsingfors arrangerad av krigsveteraner från Karelska näset och fd kantinvärdinnor från Lotta Svärd-rörelsen. På schemat stod ett seminarium om slaget vid Tali-Ihantala, ett besök hos mästerregissören Aki Kaurismäkis krog Corona Bar i centrala Helsingfors samt att bygga en vedeldad bastu utifrån klassiskt finskt-kareliskt mönster i närheten av Viborg. Att Kaurismäki själv var en av jurymedlemmarna i bastutävlingen kom som en total överraskning. Rysarnytt, som är en stor Kaurismäki-vän och som byggt ett antal vedeldade saunor i sin barndom på den tiden Joe ”Fäbodjäntan” Sarnos konstnärsvänner gökade som mest ohämmat i den svenska skärgården, överraskade de finska arrangörerna ännu mer genom att plocka hem förstapriset tillsammans med Rysarnytts närmaste släkting och bastubyggarmentor, fd skyttesoldaten och pirogbagaren Risto Kosken.
Priset mottogs ur självaste Kaurismäkis kedjerökande hand. Den nybadade Kaurismäki – som var på sitt mest strålande humör – bjöd på cigarr och småvingliga tangosteg i gammal fin Eino Grön-stil. Han delade ut ett diplom, en signerad Koskenkorva samt tre av hans egna filmer med hans alter ego Matti Pellonpä i huvudrollerna. När han fick reda på Rysarnytts blodiga kamp om läsarna på webben blev han knäpptyst och svårmodig i 1 timme och 16 minuter (exakt samma tid som hans film Skuggor i Paradiset från 1986, reds. anm.). Eller om han bara drog sig undan. Vet inte vilket. Men efter ett vresigt utspel vid bardisken stämde han upp i en spontan skål och citerade med finsk landsbygdsraggarröst den finländske diktaren och friherren Bertel Gripenberg:
”Nu åskar och dånar himmelns valv
och rökluft i luften kännes,
nu hugger Karelens pansrade arm
och Savolax’ båge spännes,
nu hukar sig Tavastlands lo till språng
och den mäktiga ramen höjer
den starke björnen från Björneborg
till slag som fienden böjer”
Flera kom efteråt fram och skakade hand och tackade för den svenska frivillighjälpen under Vinterkriget. Alla var nakna. Festligheterna pågick sedan långt in på nattimmarna med vänskapliga sång- och naturistlekar och avslutades grandiost då Kaurismäkis musa Kati Outinen efter att ha halsat en halva kosken tillsammans med prickskytten Matti Knivala i tredjepristagarens bastu började nynna frälsningssoldatsånger från filmen Mannen utan Minne. Att hon sedan i kosackställning gjorde något som påminde om ett improviserat luftdragspel gjorde inte saken sämre. På morgonen utbytes sedan visitkort, karelska piroger och Brezjnev-kyssar. Ett verkligt super deluxe-arrangemang i Ole Söltofts tecken. Kiitos Paljon!
