0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Titel: Död Snö
Utggivningsår. 2009
Regissör: Tommy Wirkola
Skådespelare: Charlotte Frøgner, Stig Frode Henriksen, Bjørn Sundqvist m fl
Distributionsbolag: Atlantic Film
Stefan Särnefält (2009)
Det är norrmännen som regerar den skandinaviska skräckscenen just nu. Och den vinnande skräckformeln är glittrande vit snö färgat med illrött människoblod. Det slashas och splattas så snön yr i de norska fjällandskapen. Uttrycket att gå på tur har fått en helt ny innebörd. Nu ger dom sig på de mörka bitarna av sin historia; den tyska ockupationen. Nazisterna har legat och slumrat under snödrivorna men har nu vaknat till liv som zombies. Blodtörstigare än någonsin.
Nazister och zombies i symbios är en ruggig skräckmix som man tyvärr ser alldeles för sällan bland dvd-titlarna. Shock waves och Outpost kan jag bocka av med lätt hand. Men min hunger efter nazizombies är svårmättad. Död Snö kom därför som en dubbel Big Mac & company genom brevinkastet en söndagmorgon. Helst vill jag ha nassezombiesarna i sin livsfarligaste form, och där finns ingen plats för skämt. Här har man valt att blanda in stora portioner humor. Jag har redan hunnit med två visningar (dvd och bio). Första gången kändes det som filmen begick ett litet stilbrott när den efter knappt halva växlade över från mer traditionell skräckfilm till zombiekomedi. Men det var tydligen ett medvetet grepp. Senare hälften utspelas dessutom i dagsljus. Hur som helst. Vid biovisningen var jag förberedd på övergången och då kändes stilbrottet som bortblåst. Och det var bannemej riktigt underhållande. Åtminstone om man gillar filmer som Evil Dead och Braindead. Och det gör man ju. Flirtarna med klassikerna i genren är skamlösa. Precis som det ska vara.
Nazisterna ser riktigt grymma ut och att se dom flyga av snöscotrar och få sina inälvor förvandlade till bergsklättrarlinor ger magtarmsmusklerna en välbehövlig omgång. Specialeffekterna är på topp och fotot i filmen är genomgående snyggt. Tyvärr bjuds det på för lite av de storslagna fjällmiljöerna. Landskapet hade man nog kunnat mjölka ur lite mer. Sen kan man ju tycka att gäng barnsliga medicinstudenter som drar upp till en stuga i fjällen för att parta loss inte direkt bryter ny mark i genren. Men ungdomsgänget funkar bra som bollplank till de aggressiva nazisterna. Att det är full rulle på nassezombiesarna får man köpa. Det är ju rätt svårt att pulsa runt i meterhöga snödrivor med sirapströg zombiegång.
Men den som sticker ut i ensemblen är myskogubben Björn Sundqvist. Han dyker upp som oinbjuden gäst sugen på en kopp kaffe. Han är makalöst bra som härdad ålderman som drar historien om de hundratalet nazister som drog iväg med guldet upp i fjällen i slutet av kriget där de frös ihjäl som boskap. Han varnar ungdomarna för att inte väcka ondskan till liv. Hur det går är inte svårt att lista ut. Med Död Snö visar norrmännen att dom är Skandinaviens okrönta skräckkungar. Det är bara att proppa ryggsäcken full med kexchoklad och apelsiner och ett och annat automatgevär och dra ut på tuuuuuuur. Det blir fyra nassehjälmar för Död Snö.