Rysarnytt

Kvalitetssajt om skräckfilm

Rysarnytts premiär på Gröna Lund: Machine Head

Publicerad av admin 15 jun 2012

Rysarnytt gjorde sin premiär på Gröna Lund och såg ett piggt Machine Head och reflekterade över Hon Älskade en Sommar, The Sweet och den gamle artistchefen Ove Hahn. Hade hoppats på att genomföra en gemensam protestaktion med bandet för att få tillbaka Pariserhjulet men insåg snabbt att det hade krävts en uppretad Andy Scott för att ge tyngd och balans åt manifestationen.

machine head görna lund 2012

(3,5/5) Tung och tajt spelning full av rå energi men med en del svagare låtar. Machine Head verkade trivas bra med att lira i tivolimiljö i vackert kvällsljus och flying v-gitarristerna Robb Flynn och Phil Demmel lirar med en lätthet som påminner om Maiden när dom svävar bort i sina stämmor. Flynn var på skämthumör och skålade på svenska mellan låtarna och kastade ut öl till publiken. Tur att det inte var Sweets Andy Scott då vet man inte var det hade varit för innehåll.

Bäst: Banden börjar alltid på utsatt tid på Gröna Lund. Bästa låt: Locust.  Roligast: Flynns lek med Eye of the Tiger. Dummast: Att dom kör karusellerna under konserterna. Så var det inte på Ove Hahns tid när han drog ur pluggen för Jimi Hendrix 1967 och meddelade högtidligt och bestämt att nu skulle alla åka karusell. Sämst: Inga Veteranbilar i sikte eller så har dom flyttats.

/Stefan

gröna lund machine head

Med Ove Hahn i hjärtat gick Rysarnytt på Machine Head! En härlig kväll på Gröna Lund. Machine Head levererade, men rockers vill gärna ha ett extranummer nästa gång. Strax innan Halo fick Rysarnytts personal plocka fram öronpluggarna. Vi börjar bli till åren, men viftade lite på vadorna till fantastiska Davidian. Tre masker ger undertecknad.

Bäst: Phil Demmel. Han plockar gitarrsträngar lika vackert som Ann-Christine Bärnsten plockade körsbär i sin trädgård. Sämst: Hur kan en Mariestads kost 76 svenska spänn?

/Helena

the sweet gröna lund 1976

Sweet med Andy Scott och Steve Priest i ett skönt jam 1973. 1976 var jag där i vuxet sällskap. En fantastisk spelning vill jag minnas. Då blev de bannlysta sedan de gett artistchefen Ove Hahn en snyting och skickat ett paket med avföring till vaktmästaren vid scendörren kan man läsa på den här bilden från Grönans artisthistoria. Hetlevrade Scott var förbannad för att man släppt in folk under deras soundcheck och Hahn fick tydligen en sån hård snyting att han föll ned i tulpanhavet nedanför scenen. Sweet ställde även in konserter, kissade i champagnekylaren, smetade ned logen med ketchup och senap (och avföring?), bjöd upp småtjejer på hotellrummet och förde ett jävla liv. ”Svinen Sweet får aldrig komma tillbaka!” löd en tidningsrubrik. Men under årens lopp har det hunnit rinna en del vatten eller kiss under karusellerna. 2009 dök nämligen Scott upp med sitt nya Sweet på Tyrol så bannbulan verkar vara hävd eller så hade alla hunnit gå i pension.

Mr Rysarnytt försöker sig på en remake av Hon Älskade en Sommar och mutar bort oseriösa kondomförsäljare men misstänker att Anne Magle redan försvunnit i Kärlekstunneln med luringen Dr Caligari. När dom kommer tillbaka planerar jag att låsa fast Caligari i Lustiga Husets rörliga trappa och bjuda Magle på kryddiga würstar och bayerskt öl i Utan Trosor i Tyrolen-miljö. Men jag vet iaf hur en sockervadd ska ätas. Påminner lite om den mikrofon Sweets Brian Connelly sjöng i -76. Den innehåller bara 2-3 sockerbitar har jag lärt mig. Rena hälsokosten.

Det blev rätt mycket Sweet och nostalgi här. Lika bra vi tar och minns en klassisk låt med Sweet, The Lies in your Eyes från Give us a Wink-plattan -76 (deras bästa platta om du frågar mig och Dr Caligari). Andys Scotts bakgrundspipa får verkligen blomma ut i full styrka i den här låten. Jag hade singeln som visas i början av videon med läckra Cockroach som b-sida.

Men här, Sweets bästa låt: Action. Också från Give is a Wink. Sweet var verkligen ett bra band som förtjänar mer uppskattning och uppmärksamhet när man blickar tillbaka.

Kommentarsfunktionen är stängd.

Lämna en kommentar: