Starka och suggestiva scener i skräckfilmer. Scener som suger in en i det totala mörkret utan nåd. Scener man ser om och om igen. Helst där neonljus och högklackade skor blinkar upphetsat och psykiskt störda sinnen vandrar planlöst runt med blodsmak i munnen. En av dessa favoritscener är first kill i The Burning.

En av slasherkungarna i skräckfilmshistorien är The Burning från 1981. En klassisk camping- och lägereldshistoria med ungdomar som slaktas på löpande band av en brännskadad hämnare med häcksax. Hämnarens namn är Cropsy (mycket bra namn som smakar som en färsk semla med extra myckert mandelmassa i munnen när man uttalar det) som efter ett practical joke hamnar på sjukhus med brännskador få dödliga skulle vilja leva vidare med. Cropsy har oturligt nog begåvats med ett utseende inte ens en crackmorsa kan älska.

Nåväl, innan Cropsy far iväg ut till skogs och campinglägrens förlovade land vandrar han ursinnig och förbittrad runt genom porrkvarteren i staden med bestämda steg och ett övernaturligt hämdbehov. Scenen börjar med att Cropsy rullas ut med rullstollen under sjukhuspersonalens förmaningar om att inte ge utlopp för sitt uppdämda hämdbehov. Man följer hans ilskna steg ut i mörkret medan Rick Wakemans frentesiska synth drar igång som en tinnituskör från helvetet. Yes, det är den forne keyboardisten i det gamla proggbandet Yes som står för mästermusiken. Han gjorde en del skön filmmusik den killen, bland annat till Ken Russells skruvade och fantastiska triangelrelationsthrillerdrama China Blue.

Cropsy vandrar genom porrkvarteren under blinkande XXX-skyltar medan hjärtslagen och basgångarna pumpar och bultar och slår mot gatstenarna som släggor från asagudsjättar. Det är sleazy, obehagligt och alldeles, alldeles underbart läckert skildrat. Den starka känslan av ett psykiskt stört sinne som likt ett rovdjur letar efter byten förmedlas riktigt fint här. Bara Cropsys ursnygga hatt och blytunga steg uppför trappan borde gett en Oscar. Ruskigt stark insats av Lou David 🙌. Hela filmen hade gärna fått fortsätta i samma stil.

I Studio S Entertainments blu-ray-utgåva kan du ta del av Lou Davids personliga reflektioner och erfarenheter från filminspelningen. Där berättar han bland annat om hur det kändes att dagen efter att ha fått barn åka iväg att klippa sönder ungdomarna på ett läger. Men vi får inte heller glömma att det så klart är the one and only Tom Savini som står för specialeffekterna i filmen. Men nog med formaliteter nu. Nu kollar vi in Cropsys galna jungfrufärd i The Burning.

-Stefan Särnefält