Rysarnytt på biografen Rio vid Hornstull
Stefan Särnefält (2009)
Den gamla kvartersbiografen vid Hornstull i Stockholm har fått sig en rejäl ansiktslyftning. Numera går den under namnet Rio och drivs av Folkets Hus och Parker. På hemsidan kan man läsa att biografen är en liten kulturarena i Hornstull med bland annat filmcafé, liveoperor, kvalitetsfilm, 3D-bio och klubbar. Efter att ha stått tom på filmrullar invigdes nyligen den nyrestaurerade biografen med pompa och film. När Klubb Super 8 nån helg efteråt arrangerade en liten filmfrukost tyckte Rysarnytt att det var läge att få tummen ur och bege sig iväg på en promenad över Västerbron med Studio S starke man Seo Olsson vid sin sida.
Synen man mötte vara närmast magisk för en skräckfilmsälskare. Speciellt om man älskar Dario Argento och Deep red. Och det gör man ju. Hela salongen var som att som befinna sig i en Argento-film. Biografen var nämligen ommålad och inredd i röda och svarta färger. Dom fullkomliga skräckfärgerna. Och fåtöljerna var lika röda som sköna att sitta i. Tidigare var väggarna kritvita eller snarare sunkvita. Den forne biografföreståndaren och kaffefrestaren René Reiss närde aldrig några avancerade Ernst Kirchsteiger-drömmar. Nu har man skapat en genuin och fräsch biografkänsla. Funkiskänslan ute i kaféet har man trevligt nog bevarat. Och vid första trappavstatsen inne i biografen kan man hugga in av kafématen medan man tittar på filmerna. Det känns som man kommer att slå sig ned många gånger i dom där röda fåtöljerna framöver. Tyvärr blev det inga bilder inifrån den här gången. Men dom kommer förhoppningsvis vid ett senare tillfälle.
Ok, hur var filmfrukosten då? Tyvärr missades själva frukosten och den första filmen. Men konceptet får båda tummarna upp. Den andra filmen, Supersonic Man från 1979, var bannemej bland det roligaste jag sett på länge. Filmen handlade om en rymdvarelse som sändes till jorden för att stoppa den elaka Dr Gulik som planerade att utplåna hela galaxen. Den stålmannenliknande Supersonic Man var den ende som kunde rädda mänskligheten från undergången. Han hade skottsäker hud och kunde både flyga och förvandla pistoler till bananer. Den onde Dr Gulik spelades av ingen mindre än den gamle västernhjälten Cameron ”Uncle Buck” Mitchell från TV-serien High Chaparall. Den killen kunde verkligen konsten att växla mellan rollerna. Men oavsett om han spelade viking i italienska vikingafilmer, giallomördare, verktygsmördare, poliskommissarie i porrdeckare… så var han alltid för mig den gode men sup-och slagsmålsglade Uncle Buck. Frid över hans minne!
