0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Titel: Lauras Toys
Inspelningsår: 1975
Regissör: Joe Sarno
Skådespelare: Eric Edwards, Rebecca Brooke, Anita Ericsson m fl
Distribution: Retro Seduction Cinema

Stefan Särnefält
Säg Joe Sarnos sommarrullar och man ser sommarängar, skärgårdskobbar och fäbodvallar fyllas av nakna och solbrända människor som förför varandra på löpande band. Joe ”Fäbodjäntan” Sarno är som en kalv på grönbete när han får fritt spelrum i den svenska sommaren. Det Bergmanska tungsinnet är nästan som bortblåst och det känns som gökandet och relationerna får en ljusare och lättare ton. Visst, gökandet går inte som på räls. Småtrassliga och tabubelagda relationer får man som alltid i en Sarno-rulle. Årstider och väderlekar är inget som ruckar på Sarnos principer. Lauras Toys är inget undantag.

Lauras Toys är en crossover-produktion med svenska och amerikanska skådisar. Eric Edwards spelar arkeologen Walter som är ute på en ö i Stockholms skärgård och håller på med utgrävningar av en försvunnen civilisation. Med sig har han sin fru Laura (Rebecca Brooke) och sin kvinnliga arkeologkollega Anna (Cathja Graff). Laura tycker att Walter spenderar för mycket tid med Anna och misstänker att dom har en affär. En dag dyker en gammal kärlek från skoltiden upp, Hanni (Anita Ericsson), som sätter igång Lauras fantasier. I en lägenhet på Söder pågår avklädda aktiviteter där Laura och Hanni får chansen att umgås mer avspänt och ledigt med varandra. Ute bland skärgårdsklipporna har Walter och Anna lämnat fornstensputsandet och smäller på varandra för fulla muggar. Laura kommer på dom men försöker hitta ett sätta att överlappa relationerna med lite sköna förförelsekonster. Medan hon förför Anna dyker Hanni upp som sjönymf och krokar upp Walter. Efter en liten smaskig trekant mellan Walter, Hanni och Anna avslutas filmen med att skärgårdsgänget beslutar sig för att dra till antingen Monte Carlo eller Peru. Fan, man hade ju väntat på att dom skulle gräva fram en mystisk civilisation som förklarade vårt kulturella ursprung, i stil med Rudbecks Atlantis. Men man får ta och se Monte Carlo och Peru som en symbol där karaktärerna slits mellan förlustelse och nöjesliv vs vetenskap och kulturliv. Fin slutpoäng där av Sarno.

Sarno går ut hårt i den här rullen. Bjuder på vackra skärgårdsbilder och ångande nakenscener inramat av avancerad arkeologisk spjutspetsforskning under ledning av knullkungen Edwards. Gökeriet är dock av den mjukare sorten, Sarnos signum. Inga genitalier i närbild och sånt stuff. Sarno är mer intresserad av att skildra karaktärernas känslor och ansiktsuttryck och man ser att skådespelarna verkligen slappnar av och ger allt för konsten. Skärgårdstrion Edwards, Brooke och Graff bjuder på finstämt skådespeleri. Anita Ericsson och hennes knullpolare på Söder är det däremot sämre ställt med. Det enda dom har koll på är falukorvar och surrande dildosar (han klämde in korv redan innan Fäbodjäntan). Kan ju ibland räcka i såna här sammanhang men deras usla insatser och löjeväckande skolengelska saboterar skärgårdsbornas finlir. Relationen mellan Ericsson och Brooke blir konstruerad och inte speciellt trovärdig. Dessutom är det taffligt klippt mellan stads- och skärgårdsscenerna. Sarno var visserligen ingen roller coaster-regissör men Lauras Toys är i segaste laget för att man ska va nöjd. Mycket snack men samtidigt en del verkstad mellan snacket som tur är. Lauras Toys är ingen av Sarnos bästa men funkar fint till skärgårdssnapsen och nakenbadandet.

Extramaterial:

I extramaterialet finns lite godsaker som intervjuer och kommentatorspår med Sarno och Edwards som ger lite rolig bakgrundsinformation om filmen. Skojigt att se en åldrande Edwards, lite rundare om kinderna men på gott humör. För Edwards var Brooke en erotisk fantasi men det klickade aldrig riktigt mellan dom. Däremot klickade det mellan Edwards och Graff och dom var ett par under filminspelningen och en tid efter. Edwards älskade att vara i Sverige och han tyckte svenskarna var mycket mer öppna och sexuellt fria än jänkarna. Men det var 1975.

”It’s not what you see. It’s the thougts behind what you see.” – Joe Sarno

”Joe would concentrate his filming on the realness of what is happening. Not just the fake Ooh I’m cooming, I’m cooming” – Eric Edwards

”Hmm… I think I could agree with that” – Stefan Särnefält

Edwards och Brooke i en härlig scen

Eric Edwards håller om Catja Graff i en fin scen vid bryggan. Bakom kan man skönja ålandsfärjan Prinsessan eller Baronessan glida förbi.