Categories: NYHETER

Goldies from Cultpix: Prisoner of Paradise (1980)

Tror inte vi har recenserat något från strömningstjänsten Cultpix här tidigare på Rysarnytt. Åtminstone inte där vi kreddat dem. Nu är det äntligen dags. Kanske inte den mest rättvisande premiärrullen men vintageporr har vi aldrig stött bort och föraktat. Råkade snubbla över Prisoner of Paradise 1980 med John Holmes nyligen. Här är mina tankar och reflektioner.

Titel: Prisoner of Paradise (1989)
Stars: John Holmes, Mai Lin, Seka
Var: Cultpix

Cultpix har några år på nacken nu och har blivit en etablerad plattform för filmnördar med faiblesse för gamla kultfilmer. Gärna riktigt risiga sådana. Det finns mycket klassiska kultfilmer på Cultpix att grotta ner sig i – men även en del finkultur, Ingmar Bergman exempelvis. Genreutbudet spänner från allt från skräck och vintageporr till sci-fi och komedier till rena dokumentärer. Kvaliteten på filmerna skiftar däremot rätt duktigt. Både till innehåll och form. Men utbudet fylls på kontinuerligt med titlar som få hört talas om men gärna skryter om på jobbkonferenser och släktmiddagar. Så är man missnöjd men en film och vill stämma dom för kontraktsbrott och osedligt beteende så lugna ned er. Dom har massor av andra filmer. Dom är luuuugna…Skriv upp er för en prenumation och känn efter själva.

Låt oss titta på vad Prisoner of Paradise är för film då. Ja regissören Bob Chinn gjorde ju rätt mycket rörligt naketskoj tillsammans med dåtidens mest välhängde porrikon John Holmes på 70- och 80-talen. Är väl kanske inte alla som minns Holmes bravader idag men det är han som är förlagan till Mark Wahlbergs karaktär Dirk Diggler i Boogie Nights (1997). Holmes mest minnesvärda spelfilmskaraktär får väl ända sägas vara deckarkaraktären Johnny Wadd – som ju Boogie Nights broderade ut på ett mästerligt sätt. Hittade inget med Johnny Wadd på Cultpix så där har inköpsavdelningen en del jobb kvar att göra.

Jag kommer att hålla ögonen på dom tillsammans med Knud ”drängen i Fäbodjäntan” Jörgensen (snackade lite med honom härom veckan. Han var helnöjd över utbudet generellt men upprörd över delar av erotica-utbudet. Försökte lugna ned honom och påpeka att han själv både kunde säga ja och nej till filminspelningserbjudanden på sin tid. Att han alltid var noga med urvalen. Han tog några klunkar på sin amaretto-bourbon-drink och gjorde som jag uppfattade som en fistbump och klassiskt filmkyssljud alt. enkel swish i telefonen. Förmodligen som en slags bakvänd ursäkt).

Nåja, om vi går till själva filmen då. Prisoner of Paradise är en underhållande mix av andravärldskrigsepos, survial struggle, nazisploitiation och klassisk porr. Chinn har gjort något slags ww2-p-våffla med ett antikrigsbudskap och en hjälteposhistoria i botten. Har lagt in en jädrans massa ww2-footage material för att ge tyngd till filmens grundbudskap: en ensam överlevares kamp för att rädda sina närstående under andra världskrigets fasor och övergrepp

Grundstoryn är som vanligt ganska enkel men med ett lite tyngre tema än vad vi är vana i sådana här sammanhang. Holmes är en flottist som efter ett flyganfall från axelmakterna spolas i land på en öde ö någonstans i söderhavet. Han hamnar i en Robinson Crusoe-tillvaro och kämpar för sin överlevnad samtidigt som han minns tillbaka på det heta permissexet han hade med sin nyfunna flickvän (Mai Lin) som dog i en bombattack. Han upptäcker dock att han inte är ensam på ön och att två amerikanska sjuksköterskor hålls fångna av några ondskefulla nazister (en av dem megafixporrstjärnan Seka). Plikten och moralen kallar och Holmes infiltrerar nazigänget men tvingas göka sig ur skiten han hamnat i för att befria alla.

Tankar och reflektioner

Prisoners of Paradise är som sexfilm faktiskt rätt trist. Sexscenerna är det som är sämst med filmen, långtråkiga och lite pliktskyldigt genomförda. Inget Holmes kan ha mints på sin dödsbädd. Har sett klart bättre performance från både Holmes och Mai Lin men deras scener är ändå rätt heta. Det roligaste utspelar sig faktiskt i början och slutet av filmen med kläderna på. Hade varit roligare om Bob Chinn hade släppt loss hela sitt actionartelleri och låtit Holmes go bananas med automatvapen och granater i en total fury merparten av filmen. Men som sagt, kul är det när han går loss.

Måste säga nåt om musiken också. Jag är verkligen svag för vintageporrmusik. Det där klassiskt funkiga svänget med wah wah-soundet som alltid fanns med i de gamla 70-talsdeckarna. Går verkligen igång på det. Totala motsatsen mot att sitta inspärrad i en twilight zone-workshop dränkt i post-it-lappar från HR-avdelningen (har gjort det några gånger och jag blir arg varje gång). Filmen varvas med funkiga porrrytmer och nazistiskt militärmarschmusik (även Wagners Valkyrian är med) – en mix som både är helt bisarr och underhållande på samma gång. Bildkvaliteten är riktigt bra (utgiven av Vinegar Syndrome på blu-ray) så den är inget att klaga på alls. Jag tycker alltid att det är kul att dom vågar ge ut såna här filmer på blåstråle. Jag kommer definitivt hålla ögonen öppna för nya releaser. Gärna nåt med Johnny Wadd framöver. Men nästa recension från Cultpix får nog bli en klassisk skräckkultfilm.

Minnesvärda scener:

John Holmes sitter på stranden och minns det ångande permissexet med Mai Lin med nostalgiskt sentimentala blickar
Holmes badar naken under ett vattenfall och klättrar sedan orädd upp i en palm och plockar kokosnötter som han klyver klanderfritt
Holmes öser loss med kulspruta mot nazisterna i klassisk Johnny Wadd-stil (se filmsekvens nedan).