0-9 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö
Fifty Shades of Grey 
(3,5/5)
Utgivningsår: 2015
Regissör: Sam Taylor-Johnson
Manus: Kelly Marcel, E.L. James
Medverkande: Dakota Johnson, Jamie Dornan, Marcia Gay Harden m fl
Distribution: UIP
Så har den då äntligen kommit, filmen som i synnerhet miljontals kvinnor har väntat på alltsedan de läst bestsellertrilogin ”Fifty shades of Grey”, ”Fifty shades darker” och ”Fifty shades of freed”. De flesta svenska kritiker har redan sågat den och den har kallats tråkig, ofrivilligt fånig, humorlös och full av schabloner. Det är onekligen en film som har mött starka reaktioner. Jag tänker då också på publikens skyhöga förväntningar som i Sverige resulterat i rekord med 125 000 förköpta biljetter!
Jag hade stora förväntningar, men samtidigt visste jag att filmen skulle bli något annat än boken. Så explicit sex och så brutal dialog kan inte skildras i mainstream-film. Om ”Fifty shades of Grey” skulle spelats in och varit helt trogen handlingen i boken skulle det ha blivit en porrfilm med cirka 5 timmars speltid, varav 4 timmar skulle ha varit rena sexscener. Kanske gör någon modig europeisk regissör TV-serie av den framöver, till dess får vi nöja oss med den amerikanska versionen.
Ja, det är på många sätt en schablonfylld film. Mr Grey är den lite äldre, supersexige mannen med massa pengar och mörka hemligheter. Anastasia Steele är den nervösa, blåögda oskulden som drömmer om att gå på dejt med en gullig pojkvän. Istället dras hon till mr Greys värld full av sadomasochism. Moderna och uppdaterade genusmönster och normer? Nej, men varför bli mer arg över denna historia än över ”Stolthet och fördom” och ”Pretty woman” där grundhistorien i stort sett är densamma. För det får inte glömmas bort att filmen även har en underliggande kärlekshistoria som komplicerar huvudpersonernas relation. Hade världens kvinnor älskat en film om en man som gått igång på att piska och förnedra sin partner om det inte hade funnits fler dimensioner i filmen? Svar nej. Vi har dels kärlekshistorien som en krydda i botten, men även de psykologiska faktorerna kring både Anastasia och Christian som ger filmen tyngd. Att fördumma fansen är att göra hajpen kring filmen för enkel.
Det är inte meningen att det ska vara en rolig film, kanske absurd i vissa scener, men absolut inte rolig. Jag tror att många av de starka reaktionerna kring filmen och dess påstådda kvinnosyn handlar om en slags förvrängd försvarsfeminism som slår fel. Det handlar om sexuella maktspel mellan två vuxna människor. Det råkar vara mellan en man och en kvinna. I dessa queerbetonade tider bör väl allt vara tillåtet, eller är det inte riktigt okej när det handlar om filmer som utnyttjar traditionella könsroller för att skapa sensualitet och upphetsning? Det kanske är för lite normöverskridande för att det ska vara bra nog?
Överlag är jag mycket nöjd med filmen. Den berömda smiskscenen från boken kunde gott varit lite längre och mer explicit, men den är i alla fall med. Sexscenerna är helt okej och utmanar faktiskt för att vara Hollywood. Sen ligger de långt ifrån bokens originalmanus, men det får man som sagt räkna med. Dock tycker jag att det är extremt fånigt att en film 2015 inte kan visa ett manligt könsorgan. Hallå? Vad är den stora grejen? Detta vägs dock upp av att Anastasia/Dakota Johnson har sitt könshår kvar och att det flera gånger syns tydligt i bild. Äntligen en film som visar hur de flesta kvinnor faktiskt ser ut i verkligheten!
Sammantaget så är det varken den bästa eller den sämsta filmen om sadomasochism som gjorts. Men förhoppningsvis så har den öppnat upp för mer gränsöverskridande filmer i mainstream-kulturen. Och det återstår två filmer innan vi kan göra en fullständig recension över fenomenet ”Fifty shades of Grey”. Kanske återstår fler nyanser än vad vi kan ana?
– Helena Marcusson
[youtube_sc url=”https://www.youtube.com/watch?v=SfZWFDs0LxA”]
