window.dataLayer = window.dataLayer || []; function gtag(){dataLayer.push(arguments);} gtag('js', new Date()); gtag('config', 'UA-27772867-1');

Rysarnytt

Kvalitetssajt om skräckfilm

Julkrönika 2008

Publicerad av admin 29 jan 2011: 13:36

Rysarnytts Julkrönika

Stefan Särnefält
Nu är det fucking jul igen! Sounds great, Stefan! We need you to come in on Christmas Eve to put new coversheets on all the TPS reports…

Till alla er som inte sett Office Space: Ingen jul utan den kaffedrickande kontorssheriffen Bill Lumbergh. Visst, många av oss drömmer om en vit Bing Crosby-jul med julskinkor större än Bantar Björns och julmustskum som skulle kunna fylla tio Hugh Hefner-badkar. Men utan Bill Lumbergh och några buntar TPS-reports this means nothing. Alltid i corporation mood, alltid lätt avslappnad med kaffekoppen i handen och alltid med glasögonen i ett inzoomningsläge som röjer onda förebud:

Ni känner igen honom va? Den gamle Rösten i natten-killen Jack Killian alias Gary Cole. Hur många yogaflygande hemmafruar och livströtta Schopenhauer-anhängare med kroppsbyggarkroppar har inte han tröstat i tv-soffan innan läggdags? Hans partner i etern Billy Po alias Dennis Dun kommer ni nog också ihåg om ni får några chokladindränkta donouts att sätta tänderna i medan ni tänker. Finns många minnesvärda repliker på hans meritlista: Ok, Jack! Ok, Jack! Ok, Jack! Ok, Jack! Ok, Jack! Kanske världens tyngsta birollsinnehavare genom tiderna. Thumbs up, please!

Jaha, vad händer i jul då? Ja, det blir väl det gamla vanliga skulle jag tro. Man äter för mycket julmat, drar i sig på tok för många snapsar, somnar till Kalle Anka, vaknar av att nått syskonbarn kladdat ner nyllet med hemgjort julgodis eller gnäller över att julklappen var ännu värdelösare än förra årets. Fan att dom aldrig kan fatta hur mycket skoj man kan ha med ett par tomma colaburkar, ett snöre och ett glatt humör. Jul kan verkligen va horror.

Ok, alla skräckälskande gamers därute. Ni behöver inte gå sysslolösa i jul. Valves zombieskjutare Left 4 the Dead har ju redan infekterat mångas hårddiskar skulle jag tro. Och för att inte tala om F.E.A.R. 2 när det släpps. Kan nog komma att bli en favorit bland årets Nobelpristagare. Ett annat lir som verkar helvetiskt scary är Cryostasis. Där tvingas vi tydligen bege oss iväg till en rysk kärnforskningsstation i norra polartrakterna som kryllar av muterade varelser. Hujedamej. Känns som det kommer att kräva kolossala mängder vodka och fri thaimassage. Helst 80 procentig Viru Valge och gärna två-tre storvuxna babuschkor som masserar ens järnbalkar till axlar samtidigt som dom sjunger soundtracket från Urga – kärlekens tecken.

Döden är ju som bekant alltid närvarande i cybervärlden. Men där återuppstår man alltid snabbare än Kristus. På tal om döden. Sitter ni också och grubblar över förgängelse och ålderdom på söndagskvällarna när ni (inte jag) sitter och sniffar på främmande damunderkläder som ni snott på fyllan i tvättstugan på lördagsnatten? Svårt att inte skänka de biologiska processerna en tanke när man sitter i smyg och ägnar sig åt en sån julfientlig verksamhet i skenet från adventsstjärnan. Ja det tragiskt att sådan verksamhet får utspelas mitt framför våra ögon utan att någon med verktygslåda och skidmask ingriper.

Men upp med dubbelhakan. Tänk på alla spännande lir som kommer att finnas när man är i servicehusåldern. Vilken fantastisk grafik det kommer vara. Jämför med hur spelen såg ut för en si så där 10-15 år sedan. Det kommer att vara sinnessjukt realistiskt. Man kommer att kunna ha sitt eget och rullatorkompisarnas ansikten på hjältarna och springa runt i ursnygga 3D-miljöer och få skallen uppäten av groteska Alienmonster och känna hur monsterkletet rinner ner över kinderna. Man sitter där i lägenheten och knaprar sobril med ett nervöst Scooby Doo-grin inuti cyberhjälmen medan hemtjänsten kommer med matlåda och ett lass blöjor. Hur låter det? Det kunde va värre. Det kunde va värre. Man får hoppas att hemtjänsten är lika punktlig som Pizza Express.

Men visst längtar man efter att byta dimension ibland, upptäcka andra världar och verkligheter, ta semester från sig själv ett tag och smälta samman med sin hjältefigurs superlekamen? Kanske låta isbitarna klirra lekfullt i cocktailglasen på lagom avstånd från tangentbordet. Bolma på världens fetaste cigarr och låta någon annan sköta snacket. Tänkte väl det. Go jul och gott nytt år!

Kommentarsfunktionen är stängd.

Lämna en kommentar: